En tredjedel av mänskligheten har aldrig sett Vintergatan. Den internationella kartläggningen av artificiellt nattljus, publicerad i Science Advances 2016, visade att över åttio procent av jordens befolkning lever under himlar så genomlysta att stjärnhimlen är reducerad till ett fåtal punkter.1 I Europa är situationen värre. Nittio procent av kontinentens invånare lever under ljusförorenade himlar. Sverige, Norge och norra Skottland tillhör de sista europeiska regionerna där Vintergatan överhuvudtaget kan urskiljas. Marginalen krymper.

Siffrorna diskuteras som ekologi, ibland som hälsoproblem. De stannar vid biologin. Men frågan sträcker sig djupare: vad händer med ett samhälles andliga perception när det fysiska mörker som bar den perceptionen försvinner?

Ljusets hierarki

Koranen nämner ljus inte bara som metafor utan som kosmologisk kategori. Den mest kommenterade versen i hela den islamiska idéhistorien — ljusversen, ayat al-nur — placerar ljuset i centrum av en komplex bild:

Allah är himlarnas och jordens ljus. Liknelsen om Hans ljus är en lykta i vilken det finns en lampa. Lampan är omgiven av glas. Glaset är som om det var en starkt skimrande stjärna. Den är tänd med olja från ett välsignat träd — ett olivträd — som varken stått enbart östligt eller västligt. Dess olja lyser nästan utan att ha rörts av eld. Ljus över ljus!2

Bilden rör sig inåt: från nischen till glaset till lampan till oljan som nästan lyser av sig själv. Ibn Qayyim beskriver i al-Wabil al-Sayyib hur ljuset i hjärtat föds ur tro och lydnad — det närs av uppenbarelse och goda handlingar så som lampans låga närs av olja. När ljuset träder in i hjärtat vidgas det och öppnar sig, och hjärtat fylls av insikt som inte härrör från diskursivt tänkande utan från den troende tjänarens närhet till sin Herre.3

Ibn Qayyim gör den avgörande kopplingen: uppenbarelsens ljus adderas till den medfödda naturens ljus, fitra, och de två förenas till nurun ala nur — ljus på ljus. Utan denna addition saknas den insikt som skiljer sant från falskt.4 Det gudomliga ljuset konkurrerar inte med det naturliga. Det förutsätter det. Och grunden för det naturliga ljuset är erfarenheten av verkligt mörker.

Motargumentet — och varför det inte räcker helt

En invändning är uppenbar: om det gudomliga ljuset till sitt väsen transcenderar det fysiska — om det, som Koranen slår fast, är Allah själv som vägleder till Sitt ljus5 — varför skulle ljusförorening vara ett teologiskt problem?

Invändningen har vikt. Det ljus som Koranen talar om i ayat al-nur är inte fotoner. Det är vägledning, tro, insikt som Allah lägger i den troendes hjärta. Ingen mängd artificiellt ljus kan hindra Allah från att vägleda den Han vill vägleda.

Men Koranen själv använder den fysiska erfarenheten av ljus och mörker som utgångspunkt för erkännandet. Den ställer ljusversen och mörkerbilden sida vid sida i samma sura, som om den ena inte kan förstås utan den andra. Fem verser efter nurun ala nur kommer detta:

Eller som mörker i ett bråddjupt hav som täcks av vågor ovanpå vågor med mörka molnmassor ovanför sig — mörker; det ena över det andra. Sträcker han ut sin hand kan han nästan inte se den.6

Koranen vänder sig till människor som vet hur mörker känns — som har stått i det och känt sin egen hjälplöshet. Den fysiska erfarenheten är inte ljusets källa, men den är den jordmån ur vilken erkännandet växer. Ibn Qayyim understryker i Ighathat al-Lahfan att hjärtats sjukdomar bland annat består i att ljuset fördunklas av ständig stimulans och att den som vill återfå sin basira — sin inre syn — måste dra sig tillbaka från det som bländar.7 Det som stiger bortom det fysiska måste ha börjat i det fysiska. Tar man bort jordmånen upphör inte sanningen — men färre ögon finner den.

Natten som andligt villkor

Frågan är inte abstrakt. Islam behandlar natten som sakral tid, liturgiskt snarare än metaforiskt. Profeten ﷺ angav nattbönen, qiyam al-layl, som den förnämsta frivilliga bönen: “den bästa bönen efter de föreskrivna är nattens bön.”8 Koranen placerar sin egen uppenbarelses höjdpunkt i natten: “Ödesbestämmelsens natt är bättre än tusen månader.”9 Profetens ﷺ nattliga resa, isra wa-l-mi’raj, sker i mörker. De avgörande händelserna är nattliga.

I mörker försvinner det synliga, och det som kvarstår är medvetandets egen aktivitet, befriad från sinnenas dominans. Koranen:

Ett tecken för dem är natten; Vi drar undan dagen ur den och då sveps de i mörker.10

Natten dras fram som ett tecken. Koranen nämner detta direkt efter att ha talat om solen som rör sig mot sitt bestämda mål. Natten är solens jämbördiga, inte dess frånvaro.

Söderbergs kägla

Hjalmar Söderberg lägger i doktor Glas mun en observation som överskrider romanen:

Det är den smala koniska skuggan af vår lilla planet. En liten spetsig kägla af mörker midt i ett haf af ljus.11

Mörkret är inte det kosmiska normaltillståndet. Det är ett undantag, skört och geometriskt begränsat. Ljuset dominerar universum. Mörkret är en lokal anomali som gör varseblivning möjlig.

Viktor Rydberg: “I mörkret lär man sig vad ljus är.”12 Kontrast är perceptionens förutsättning. Utan mörker som bakgrund reduceras ljus till brus, en konstant stimulans som upphör att bära information.

Tingets ljus

Det fornnordiska tinget — den friluftsförsamling som utgjorde det rättsliga och politiska livets centrum — bedrevs under öppen himmel i dagsljus. Praktiska skäl fanns. Men valet av dagsljus bär en djupare premiss: sanning kräver synlighet. Lagen memorerades och reciterades muntligt av lagmannen, inte nedskriven utan buren av levande röst och levande ljus.

Att sanning behöver ljus förutsätter att ljus inte alltid är tillgängligt. Tinget sammanträdde i dagsljus just för att mörker existerade som alternativ. Kontrasten gav ljuset dess juridiska och moraliska auktoritet.

Koranens formulering speglar detta: “I växlingen mellan natt och dag finns sannerligen tecken för dem som har förstånd.”13 Det är växlingen som bär tecknet. Elimineras den ena polen upphör tecknet att vara läsbart.

Det tankeexperiment vi redan lever i

Vi behöver inte längre tänka oss en värld utan mörker som hypotetisk. Natthimlen är idag mellan hundra och tusen gånger ljusare än för tvåhundra år sedan.14 I Sverige ökar det artificiella ljuset med två till sex procent per år, en fördubbling på tjugo år, och LED-tekniken har gjort konstant belysning billigare än någonsin.15 Riksdagsmotionen 2025/26:2614 om ljusföroreningar nämner att upp till sjuttio procent av alla däggdjur är nattaktiva och att Sveriges regler från 1980-talet inte hanterar modern LED-teknik.16

Filosofen Taylor Stone identifierar nio moraliska värden hos mörker, från ekologiskt skydd till koppling med naturen, stjärnsynlighet, kulturarv och estetisk skönhet.17 Den islamiska traditionen tänker längre: mörker är det perceptuella villkor utan vilket skillnaden mellan gudomligt ljus och tillverkat ljus upphör att vara gripbar.

Artificiellt ljus har också räddat liv och möjliggjort nattlig tillbedjan i moskéer och kyrkor. Problemet är inte ljuset i sig utan elimineringen av dess motpol.

Ibn Qayyim beskriver hjärtats ljus som det ljus som skiljer sant från falskt, den äkta utsagan från den lögnaktiga.18 Firasa, den andliga urskillningsförmågan, är en frukt av detta ljus, och ljuset i sin tur en frukt av att sänka blicken inför det som bländar.19 Den som vill se måste först lära sig att inte se.

Ljus på ljus — i en värld utan natt

Koranen formulerar det gudomliga ljusets natur som nurun ala nur — ljus på ljus. Frasen förutsätter gradering: ett ljus läggs ovanpå ett annat och förstärker det. Utan kontrast, utan skiktning, reduceras frasen till tautologi. Ljus på ljus i en värld av jämnt, konstant ljus är bara ljus.

Den okände poeten i Lärkan formulerade det med en innerlighet som överbryggar två traditioner:

Gud! bor äfven i natten Du? Glänser i månens bleka skimmer äfven Din kärleksblick? Sväfvar på molnens silfvervingar äfven Din andes sken? Kom då, du natt! Ack! så ljufligt är tystnadens språk, stjernornas saliga ljus!20

Guds ljus framträder i natten. Stjärnornas ljus är saligt just för att det visar sig mot mörker. Den som aldrig sett stjärnor mot en svart himmel kan förstå meningen kognitivt. Men att erfara den, att stå under en oändlig himmel och känna sin egen litenhet som befrielse — det kräver mörker.

Koranen placerar stjärnorna i exakt denna funktion: “Det är Han som har gett er stjärnorna för att ni genom dem skall kunna finna er väg i landets och havets mörker.”21 Stjärnorna är vägvisare. De fungerar bara i mörker. Och det de leder mot är inte bara en fysisk destination utan, som kontexten i sura al-An’am tydliggör, en förmåga till tacksamhet som förutsätter konfrontation med den egna hjälplösheten.

För hundra år sedan bodde åttio procent av svenskarna på landsbygden; idag bor åttio procent i städer.22 Under ett enda sekel har den svenska erfarenheten av verkligt mörker gått från allmängods till raritetsupplevelse. Det som varje bonde kände i kroppen varje vinternatt har blivit exotiskt.

Abdullah ibn Mas’ud, Profetens ﷺ följeslagare, sade: “Hos er Herre finns varken natt eller dag; himlarnas ljus utgår från Hans ansiktes ljus.”23 Det yttersta ljuset existerar bortom alla kontraster. Men vägen dit går genom mörker. Den går genom nätter under öppen himmel, genom Allmaktens natt som är bättre än tusen månader, genom den nattliga bönen som hålls när staden sover.

Vi har inte bara förorenat himlen. Vi har eliminerat det villkor under vilket vandringen börjar.

Footnotes

  1. Falchi et al., “The New World Atlas of Artificial Night Sky Brightness”, Science Advances 2:6, 2016. ↩

  2. Koranen, al-Nur 24:35. ↩

  3. Ibn Qayyim al-Jawziyya, al-Wabil al-Sayyib, kap. om hjärtats ljus och dess näring. ↩

  4. Ibn Qayyim al-Jawziyya, al-Wabil al-Sayyib, kap. om ljusets grader. ↩

  5. Koranen, al-Nur 24:35: “Allah vägleder till Sitt ljus den Han vill.” ↩

  6. Koranen, al-Nur 24:40. ↩

  7. Ibn Qayyim al-Jawziyya, Ighathat al-Lahfan min Masa’id al-Shaytan, kap. om hjärtats sjukdomar och botandet av den inre synens fördunkling. ↩

  8. Hadith i Sahih Muslim, Kitab Salat al-Musafirin. ↩

  9. Koranen, al-Qadr 97:3. ↩

  10. Koranen, Ya Sin 36:37. ↩

  11. Hjalmar Söderberg, Doktor Glas (1905). ↩

  12. Viktor Rydberg, tillskriven sentens. ↩

  13. Koranen, Al ‘Imran 3:190. ↩

  14. “Utrotningshotat nattmörker”, Forskning & Framsteg 4/2016. ↩

  15. “Biodiverse om ljusföroreningar”, SLU Centrum för biologisk mångfald, 2020. ↩

  16. Motion 2025/26:2614 om motverkande av ljusföroreningar, Sveriges riksdag. ↩

  17. Taylor Stone, “The Value of Darkness: A Moral Framework for Urban Nighttime Lighting”, Science and Engineering Ethics 24:2, 2018. ↩

  18. Ibn Qayyim al-Jawziyya, Madarij al-Salikin, avsnitt om nur. ↩

  19. Ibn Qayyim al-Jawziyya, Rawdat al-Muhibbin, kap. om blickens sänkning. ↩

  20. Okänd svensk poet, Lärkan: Poetisk kalender (1800-tal). ↩

  21. Koranen, al-An’am 6:97. ↩

  22. “Utrotningshotat nattmörker”, Forskning & Framsteg 4/2016. ↩

  23. Ibn Mas’ud, citerad i Ibn Qayyim al-Jawziyya, Rawdat al-Muhibbin. ↩