Svensk och västerländsk röst
August Strindberg
Under Inferno-åren prövade han varje hållning han kunde nå, och ingen bar hans vikt. Ingen svensk författare har skildrat själens kris på närmare håll.
Återkommer i 25 essäer
- Döm maskinen efter vad den gör
Ingen kan i dag avgöra om en språkmodell upplever något, och ändå låter debatten hela frågan om ansvar hänga på det. Redan al-Shāfiʿī skrev att domaren dömer efter det som syns och lämnar det dolda åt Gud. Det är en bättre grund för krav på maskinerna än gissningar om vad som finns inuti.
- Hijaben visar inte vad hon tror
Den 11 juni 2026 föreslog Sverigedemokraterna ett totalförbud mot hijab, med motiveringen att alla vet vad plagget betyder. Islams egen fromhetslitteratur misstror den religiösa dräkten som tecken – men den vänder misstron inåt, mot den troende själv, aldrig mot en främling.
- Någon att tacka
Lyckoforskningen talar om ett hedonistiskt löpband, där varje förbättring slukas innan vi hunnit glädjas åt den. Koranens ord för otacksamhet, kufr, betydde från början att täcka över, som bonden täcker sitt utsäde med jord. Botemedlet är tacksamhet, och tacksamhet behöver någon att tacka.
- Plantera, även om världen går under
Kolonilotterna i Dalen i Enskede hotas av rivning, och i Göteborg ska över tusen lotter bli åretruntboenden. Profeten ﷺ sade att den som håller en planta i handen när Stunden kommer ska plantera den. En trädgård är ett anförtrott gods, inte mark som väntar på något bättre.
- Strindberg blev ateist, ockultist och alkemist
Under åren kring Inferno gick Strindberg från ateism till ockultism, alkemi och Swedenborg, och varje hållning föll ihop av sig själv. Tretton sekler tidigare ställde Koranen frågan i tre korta rader: skapades de ur ingenting, eller är de själva skaparna?
- Swedenborg sökte själen med skalpell
Swedenborg kartlade hjärnan hundra år före sin tid men hittade aldrig punkten där kött blir medvetande. Koranen skiljer i en halv vers mellan skapelsen och befallningen, och själen hör till befallningen. Att forskningen inte finner den är ingen brist hos forskningen.
- Vad köper du när du betalar ränta?
Pengar är som en spegel, skrev al-Ghazālī: de visar tingens värde men har inget eget. Aristoteles, den medeltida kyrkan och Koranen förbjöd alla räntan. Koranen gav också skälet, och det gäller vem som äger morgondagen.
- Arabiskan har nästan sextio ord för kärlek
Hjalmar Söderberg visste att kärleken och drömmen om den är två olika saker, men svenskan gav honom bara ett ord. Ibn Qayyim ordnade de arabiska orden som en läkare ordnar symtom, efter vart de leder den som drabbas.
- Tigerns bön
William Blake undrade om samme Gud kunde ha skapat både lammet och tigern. Koranen säger att allt som finns prisar Gud, också rovdjuret, men det gör det utan val. Bara människan tog på sig bördan som himlarna och bergen vägrade.
- Kompassnålens moské
Landsvägen stiger i två kilometer. Från höjden breder sig en rund dal, och mitt i tratten ligger byn med sin kyrka. Bilden är Strindbergs, men mönstret är äldre.
- Äter ni var för sig?
År 1377 skrev den nordafrikanske historikern Ibn Khaldūn att samhällen föds ur gemensamma måltider och dör när aptiten blir privat. Sexhundra år senare lever fyrtiotvå procent av Sveriges hushåll ensamma, och ett möbelföretag reser ett långbord på torget för att fylla tomrummet.
- Strindbergs enda steg
Han kunde inte sluta vara tacksam. Ockultismen och nervsammanbrotten hör till berättelsen om sommaren 1896, men Strindbergs verkliga kris var en tacksamhet som envist vägrade lyda hans förnuft.
- Tyst teologi
Katedralen berättar. Helgon blickar ner från nischerna, glasmålningar upprepar frälsningshistorien scen efter scen, skulpturer gestikulerar i sina arkader. Väggarna talar – de förkunnar, förklarar, övertygar. Moskén tiger. Inga helgon. Ingen berättelse i sten. Ingen avbild av det heliga.
- Odins blinda fläck
Ett öga ligger på botten av Mimers brunn, pantsatt av Odin själv i utbyte mot en klunk av all världens visdom. Snorre Sturlason nedtecknade myten i Prosaeddan – men den fråga som sällan ställs är varför den högste guden lämnade brunnen som precis samma gud han var när han kom.
- Rösten över taken
I en riksdagsmotion från 2024 formulerar Hans Eklind en ovanlig åtskillnad: kyrkklockor är en »oartikulerad ljudsignal«, medan böneutropet innehåller »artikulerade ord med ett religiöst budskap«. Två religiösa ljud i det offentliga rummet ska alltså behandlas olika – för att det ena bär ord.
- Det tungan inte når
En far förlorar sin son. Inte till döden utan till försvinnandet, vilket är värre, för hoppet överlever och med det smärtan. Han vänder sig bort från dem som bär budet. Hans ögon vitnar av gråt.
- Guden som bokför
Under sina sista årtionden förde Carl von Linné hemliga anteckningar – inte om naturens systematik utan om människor som gjort ont och straffet som drabbat dem. Med en botanikers metodik försökte han bevisa att Guds rättvisa verkar med naturlags exakthet, en övertygelse som aldrig fick lämna hans skrivbord.
- Bergen som vägrade
I sura al-Aḥzāb ställs himlarna, jorden och bergen inför ett erbjudande: att bära det moraliska ansvaret. De vägrar, inte av trots utan av insikt. Människan säger ja, trots sin benägenhet till synd och tanklöshet – och fjorton århundraden senare delegerar hon allt fler av sina beslut till maskiner som inte kan bäva inför dem.
- Ljusa blå natt
Sommaren 1905 lade Hjalmar Söderberg en sömnlös midsommarnatt i Doktor Glas' dagbok. Ljuset vägrade försvinna, gränsen mellan dag och natt upplöstes, och med den försvann den vila som natten är till för. I Koranen beskrivs hur dagen flås ur natten som ett skinn.
- Frågan Levertin aldrig ställde
Oscar Levertin studerade 1898 den antike materialisten Lucretius och fann att den som med störst lidelse förnekar gudarna avslöjar att behovet av dem överlever förnekelsen. Iakttagelsen blev den svenska hållningens grundformel – en religiositet som överlever varje religion men aldrig frågar varifrån den kommer.
- Lagen ingen skrev
»Vilka ha skrivit skogslagen? Tjuvar!« I Röda rummet från 1879 låter Strindberg anklagelserna hagla mot det svenska lagverket. Samma misstro mot mänsklig lagstiftning präglar den islamiska rättsteorin, som byggt ett helt system på principen att rättens källa måste ligga bortom mänsklig räckvidd.
- Sībawayhs brytning
I en ḥadīth-diskussion i 700-talets Basra gjorde den unge persen Sībawayh ett grammatiskt fel. Skammen drev honom till språkvetenskapen, och resultatet blev al-Kitāb – den första systematiska arabiska grammatiken, som fjorton århundraden av arabiskfödda grammatiker aldrig har ersatt.
- Alis princip
År 1955 avskaffade riksdagen Brattsystemet trots läkarnas varningar. Tjugofem år senare fick väljarna tre alternativ i kärnkraftsfrågan – inget av dem ett rent nej. Koranen hade satt ord på saken långt före båda besluten: de flesta följer antaganden, inte kunskap.
- När någon annans lycka gör ont
Varje last betalar sin värd. Girigheten levererar guld, högmodet skänker glans, vreden ger maktkänsla.
- Längtan heter ångest
Under 1300-talets första hälft ägnade sig Ibn Qayyim al-Jawziyyah i Damaskus åt att kartlägga hjärtats sjukdomar. I al-Dāʾ wa-l-Dawāʾ beskrev han hur synden försvagar hjärtat – inte som en katastrof utan som en tilltagande bedövning där den sjuke till slut inte ens märker att han är sjuk.