Så beräknas bönetiderna

Bönetiderna på islam.se beräknas från solens verkliga läge vid varje ort och hämtas inte ur en färdig tabell. Här förklarar vi modellen, vilka beräkningsmetoder du kan välja, hur ljusa sommarnätter hanteras, och vilka källor vi använder.

De sex tiderna

Varje bön är knuten till en bestämd solhöjd. Vi visar sex tidpunkter per dygn:

Fajr
gryningen, när solen står en bestämd vinkel under horisonten före soluppgången.
Shurūq
soluppgången, då Fajr-tiden tar slut.
Ẓuhr
strax efter att solen passerat sin högsta punkt (solens meridianpassage).
ʿAṣr
på eftermiddagen, när ett föremåls skugga nått en viss längd (beror på madhhab).
Maghrib
solnedgången.
ʿIshāʾ
kvällen, när solen åter står en bestämd vinkel under horisonten.
skymningnatt60300−18−450006121824FajrShurūqẒuhrʿAṣrMaghribʿIshāʾ
  • Fajr06:15
  • Shurūq08:35
  • Ẓuhr12:07
  • ʿAṣr13:24
  • Maghrib15:37
  • ʿIshāʾ17:50
Solens höjd under ett dygn i Malmö vid midvinter. Vid midnatt står den 57,8° under horisonten, djupare än de 18° vinkelberäkningen kräver. Shurūq och Maghrib ligger på horisonten och Ẓuhr vid kurvans topp. Fajr och ʿIshāʾ hamnar nere i skymningen, där solen står 18° respektive 17° under horisonten – de vinklar standardmetoden Muslim World League räknar med. ʿAṣr bestäms inte av en vinkel utan av en skugga; se Beräkningsmetoder och madhhab.

Solens läge, inte en tabell

Tiderna räknas fram ur solens position med en etablerad astronomisk modell (NOAA:s solpositionsalgoritm). För varje ort används latitud och longitud, så att Ẓuhr infaller exakt när solen står som högst just där, och Fajr/ʿIshāʾ när solen når de valda vinklarna under horisonten. Allt sker direkt i din webbläsare och uppdateras varje dygn.

Beräkningsmetoder och madhhab

Olika institutioner använder något olika vinklar för Fajr och ʿIshāʾ. Standard på islam.se är Muslim World League (Fajr 18°, ʿIshāʾ 17°), som passar svenska latituder väl. I inställningarna kan du byta till bland andra Diyanet (Turkiet), Umm al-Qurā (Mecka), ISNA (Nordamerika), Egyptiska myndigheten och Moonsighting Committee – kartan och tiderna uppdateras direkt.

För ʿAṣr kan du välja madhhab: standard (Shāfiʿī, Mālikī, Ḥanbalī) där skuggan är lika lång som föremålet, eller Ḥanafī där den är dubbelt så lång. Vill du att tiderna ska stämma exakt med din moské, välj samma metod och madhhab som den – och justera vid behov enskilda böner med några minuter under Avancerat. Inställningarna sparas lokalt i din webbläsare.

föremålmiddagsskugga+ en föremålslängd+ en längd+ en tillẒuhr 12:16ʿAṣr 15:30Shāfiʿī, Mālikī, ḤanbalīʿAṣr 16:19Ḥanafī
Ett upprätt föremål i Malmö vid vårdagjämningen. Redan vid middag är skuggan 1,5 gånger så lång som föremålet, så regeln räknar från middagsskuggan (fayʾ az-zawāl) och inte från noll. Här skiljer sig de två tiderna 49 minuter åt. islam.se visar som standard den tidigare tiden; den senare väljs i inställningarna.

Höga latituder och ljusa nätter

På svenska breddgrader blir sommarnatten ofta så ljus att solen aldrig sjunker de 18° under horisonten som krävs för den vanliga vinkelberäkningen av Fajr och ʿIshāʾ. Då används en regel för höga latituder – som standard sjundedelen av natten, där Fajr sätts en sjundedel av natten före soluppgången och ʿIshāʾ lika långt efter solnedgången. Norr om polcirkeln, där midnattssol och polarnatt råder delar av året, finns ingen natt att dela; där hämtas tiderna i stället från närmaste plats där de går att beräkna (Aqrab al-Balad). Inställningen väljs automatiskt utifrån orten, men kan ändras manuellt.

Sjundedelen gäller dessutom som en gräns, inte bara när vinkeln saknas: skulle vinkeln ge en Fajr tidigare än en sjundedel av natten före soluppgången, är det sjundedelen som gäller. Ju längre norrut, desto oftare avgör den. I Malmö följer Fajr vinkeln ungefär från november till februari; i Stockholm sätter sjundedelen Fajr året runt.

skymningnatt60300−18−450006121824FajrShurūqẒuhrʿAṣrMaghribʿIshāʾ
  • Fajr03:29
  • Shurūq04:24
  • Ẓuhr13:11
  • ʿAṣr17:42
  • Maghrib21:56
  • ʿIshāʾ22:51
Solens höjd under ett dygn i Malmö vid midsommar. Vid midnatt står den bara 10,9° under horisonten och når aldrig ned till 18°. Jämför med midvinter ovan: här ger vinkeln varken Fajr eller ʿIshāʾ, så prickarna ligger i stället en sjundedel av natten före soluppgången och efter solnedgången – ovanför den streckade linjen, inte på den.

Tidszon och sommartid

Alla tider visas i tidszonen Europe/Stockholm och växlar automatiskt mellan normaltid och sommartid. Tiderna gäller den valda ortens position, inte din webbläsares tidszon.

Källor och öppenhet

Varifrån uppgifterna kommer och hur de används:

islam.se driver inget eget system för månsiktning. Bönetiderna beräknas astronomiskt enligt ovan, medan ramadans början och de två högtiderna fastställs genom officiell månsiktning och kan därför skilja sig något från ren uträkning.

Vanliga frågor

Hur beräknas bönetiderna på islam.se?
Tiderna räknas fram ur solens verkliga läge för varje orts latitud och longitud med en etablerad astronomisk modell (NOAA:s solpositionsalgoritm) – inte ur en färdig tabell. Beräkningen sker i din webbläsare och uppdateras varje dygn.
Vilken beräkningsmetod används som standard?
Muslim World League (Fajr 18°, ʿIshāʾ 17°), som passar svenska latituder väl. I inställningarna kan du byta till bland andra Diyanet, Umm al-Qurā, ISNA, Egyptiska myndigheten och Moonsighting Committee.
Hur hanteras Sveriges ljusa sommarnätter?
När solen inte sjunker de 18° under horisonten som krävs för Fajr och ʿIshāʾ används en regel för höga latituder – som standard sjundedelen av natten, där Fajr sätts en sjundedel av natten före soluppgången och ʿIshāʾ lika långt efter solnedgången. Norr om polcirkeln, där solen delar av året inte går ner eller inte går upp alls, hämtas tiderna i stället från närmaste plats där de går att beräkna (Aqrab al-Balad).
Vilka källor bygger bönetiderna på?
Beräkning med det öppna biblioteket adhan, orter och koordinater från GeoNames (CC BY 4.0) och befolkningsstatistik från SCB, Statistiska tätorter 2023 (referensår 31 december 2023). islam.se driver inget eget system för månsiktning – ramadans början och högtiderna fastställs genom officiell månsiktning.
Vad heter bönen och bönetiderna på arabiska?
Bönen heter på arabiska ṣalāh (صلاة) och själva tidtabellen awqāt aṣ-ṣalāh; på turkiska och bosniska används ordet namaz. De fem dagliga bönerna är Fajr, Ẓuhr, ʿAṣr, Maghrib och ʿIshāʾ, plus Shurūq (soluppgången) som avslutar Fajr-tiden.

Om bönen

Alla bönetider i Sverige

islam.se