Ramadan är den nionde månaden i den islamiska månkalendern: fastemånaden, då världens muslimer avstår mat, dryck och sinnliga begär från gryning till solnedgång. Denna fasta, sawm, är en av islams fem pelare.
Varför är ramadan en helig månad?
Ramadan följer månkalendern och vandrar därför bakåt med omkring tio–elva dagar varje år i den svenska almanackan; år 2027 infaller den ungefär 8 februari–8 mars. Månadens särställning beror på att uppenbarelsen av Koranen inleddes just då – något texten själv slår fast i den andra suran, al-Baqara:
För att ge människorna vägledning [inleddes] i månaden Ramadan uppenbarelsen av Koranen i vilken vägledningen klargörs och en måttstock ges med vilken rätt kan mätas och skiljas från orätt.— Koranen 2:185
شَهْرُ رَمَضَانَ الَّذِي أُنزِلَ فِيهِ الْقُرْآنُ هُدًى لِّلنَّاسِ وَبَيِّنَاتٍ مِّنَ الْهُدَىٰ وَالْفُرْقَانِ ۚ فَمَن شَهِدَ مِنكُمُ الشَّهْرَ فَلْيَصُمْهُ ۖ وَمَن كَانَ مَرِيضًا أَوْ عَلَىٰ سَفَرٍ فَعِدَّةٌ مِّنْ أَيَّامٍ أُخَرَ ۗ يُرِيدُ اللَّهُ بِكُمُ الْيُسْرَ وَلَا يُرِيدُ بِكُمُ الْعُسْرَ وَلِتُكْمِلُوا الْعِدَّةَ وَلِتُكَبِّرُوا اللَّهَ عَلَىٰ مَا هَدَاكُمْ وَلَعَلَّكُمْ تَشْكُرُونَ
Inom månaden ligger också Laylat al-Qadr, »Maktens natt«, som Koranen ägnar en egen sura och säger är mer värd än tusen månader (97:3). Den söks under de udda nätterna i den sista tredjedelen och knyts i traditionen ofta till den 27:e. Fastan är en av islams fem pelare (Sahīh al-Bukhārī 8), och den enda vars plikt fyller en hel månad. Omkring två miljarder människor – 25,6 procent av jordens befolkning år 2020, enligt Pew Research Center – delar samma fastemånad. Ingen annan andakt samlar så många i samma månad.
Vad innebär det att fasta under ramadan?
Att fasta (sawm) betyder att helt avstå från mat, dryck, rökning och sexuellt umgänge mellan gryningen (fajr) och solnedgången (maghrib). Fastedygnet ramas in av två måltider: suhūr före gryningen och iftār när solen gått ner; enligt profetisk sedvänja (sunna) bryts fastan gärna med dadlar och vatten. I Sverige varierar fastedygnets längd kraftigt med årstiden: en vinterramadan ger korta fastedagar, medan en högsommarramadan i norr kan sträcka sig mot tjugo timmar; dagens Fajr- och Maghrib-tider för din ort visar var gränserna går just i dag. Fastan är inte bara yttre avhållsamhet; den kräver en niyya, en uppriktig avsikt fattad i förväg, och att den fastande tyglar tunga och temperament. Koranen drar den yttre gränsen exakt:
…ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker. Återuppta då fastan och håll den tills natten faller på.— Koranen 2:187
أُحِلَّ لَكُمْ لَيْلَةَ الصِّيَامِ الرَّفَثُ إِلَىٰ نِسَائِكُمْ ۚ هُنَّ لِبَاسٌ لَّكُمْ وَأَنتُمْ لِبَاسٌ لَّهُنَّ ۗ عَلِمَ اللَّهُ أَنَّكُمْ كُنتُمْ تَخْتَانُونَ أَنفُسَكُمْ فَتَابَ عَلَيْكُمْ وَعَفَا عَنكُمْ ۖ فَالْآنَ بَاشِرُوهُنَّ وَابْتَغُوا مَا كَتَبَ اللَّهُ لَكُمْ ۚ وَكُلُوا وَاشْرَبُوا حَتَّىٰ يَتَبَيَّنَ لَكُمُ الْخَيْطُ الْأَبْيَضُ مِنَ الْخَيْطِ الْأَسْوَدِ مِنَ الْفَجْرِ ۖ ثُمَّ أَتِمُّوا الصِّيَامَ إِلَى اللَّيْلِ ۚ وَلَا تُبَاشِرُوهُنَّ وَأَنتُمْ عَاكِفُونَ فِي الْمَسَاجِدِ ۗ تِلْكَ حُدُودُ اللَّهِ فَلَا تَقْرَبُوهَا ۗ كَذَٰلِكَ يُبَيِّنُ اللَّهُ آيَاتِهِ لِلنَّاسِ لَعَلَّهُمْ يَتَّقُونَ
Att äta eller dricka av ren glömska bryter däremot inte fastan, och dagen fullföljs som vanligt. Fastan hänger på avsikten, och avsikten kan glömskan inte upphäva.
Vem måste fasta och vem är undantagen?
Fastan är en plikt (fard) för varje muslim som nått puberteten, är vid sina sinnens fulla bruk och har kroppslig förmåga att klara den. Barn omfattas inte men vänjs gradvis vid den. Koranen friar uttryckligen den sjuke och den resande, som i stället tar igen (qadāʾ) motsvarande antal dagar senare. I samma vers (2:185) heter det att »Gud vill göra det lätt – inte tungt – för er«. Undantagna är även menstruerande och nyförlösta kvinnor, som fullgör de missade dagarna i efterhand, medan gravida och ammande får skjuta upp fastan. Den som av kronisk sjukdom eller hög ålder aldrig kan ta igen dagarna ger i stället fidya, mat till en behövande för varje missad dag. Fastan krävs alltså aldrig av den som den skulle skada; av den som kan bära den krävs den alltid.
Vad är den egentliga meningen med fastan?
Syftet är inte svält utan taqwā, gudsmedvetenhet. Det är själva slutklämmen i den vers som påbjuder fastan:
TROENDE! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er – kanske skall ni frukta Gud.— Koranen 2:183
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ آمَنُوا كُتِبَ عَلَيْكُمُ الصِّيَامُ كَمَا كُتِبَ عَلَى الَّذِينَ مِن قَبْلِكُمْ لَعَلَّكُمْ تَتَّقُونَ
Versen påminner samtidigt om att fastan är äldre än islam: den var föreskriven även för tidigare troende, och den muslimska fastemånaden ställer sig i den raden. Genom att frivilligt avstå från det i sig tillåtna under dagen tränar den troende viljan, känner med den hungrande och flyttar uppmärksamheten från magen till bönen och Koranen. Ibn al-Qayyim liknar i al-Fawāʾid hjärtat vid en kropp:
Hjärtat blottas liksom kroppen blottas, och dess klädnad är gudsfruktan. Det hungrar och törstar liksom kroppen hungrar, och dess mat och dryck är kunskapen om Gud, kärleken till honom, förtröstan, ånger och tjänst.
Många tillbringar också nätterna i de frivilliga tarāwīh-bönerna, där stora delar av Koranen reciteras högt under månaden. Belöningen är knuten till uppriktigheten: profeten Muhammed ﷺ sade att den som fastar ramadan »av tro och i hopp om belöning får sina tidigare synder förlåtna« (Sahīh al-Bukhārī 38). Och i paradiset finns en port kallad ar-Rayyān som enbart de fastande träder in genom (Sahīh al-Bukhārī 1896).
Hur avslutas ramadan?
Redan under de sista tio nätterna ändrar månaden karaktär. Många följer profetens sed att dra sig tillbaka i moskén för iʿtikāf, en sammanhängande vistelse helgad åt bön och recitation, i hopp om att vaka just under Laylat al-Qadr. ʿĀʾisha berättar att profeten höll iʿtikāf de sista tio dagarna varje ramadan ända till sin död (Sahīh al-Bukhārī 2026). När månaden är till ända firas Eid al-Fitr, fastebrytandets högtid. På högtidsmorgonen samlas församlingen till Eid-bönen, som följs av en predikan; i Sverige hålls den ofta i hyrda hallar eller utomhus, eftersom moskéerna sällan rymmer alla. Dagen präglas av festmåltider, nya kläder och besök hos släkt och vänner. Före bönen ska varje hushåll ge zakāt al-fitr, en mindre matallmosa som ser till att också de fattiga kan delta i festen. Många fortsätter därefter med sex frivilliga fastedagar under den följande månaden Shawwāl – en sunna som profeten knöt ett bestämt löfte till: den som fastar ramadan och följer den med sex dagar i Shawwāl är som den som fastat hela året (Sahīh Muslim 1164).