Sharia är Guds väg – den vägledning som Gud har uppenbarat för människan i Koranen och i profeten Muhammeds ﷺ sunna om hur hon ska tro, dyrka och leva. Ordet betyder ursprungligen »vägen ner till vattenkällan«, och i islam står sharia för den raka väg som leder till Gud. Den bygger helt på tawhīd, tron på Guds enhet, och omfattar långt mer än straffrätt: dess kärna är bön, renhet, ärlighet och hur människor bemöter varandra.
Vad betyder ordet sharia?#
Ordet sharia (شريعة) betecknade på arabiska den upptrampade stig som leder ner till en vattenkälla. I öknen är vägen till vattnet vägen till livet, och därför fick ordet en bildlig innebörd: den väg Gud stakat ut för människan. I Koranen används det just så, när Gud talar till profeten Muhammed ﷺ:
Därefter har Vi visat dig [Muhammad] en väg till förverkligandet [av trons] syfte; följ därför denna väg och fäst dig inte vid de okunnigas önskningar.— Koranen 45:18
ثُمَّ جَعَلْنَاكَ عَلَىٰ شَرِيعَةٍ مِّنَ الْأَمْرِ فَاتَّبِعْهَا وَلَا تَتَّبِعْ أَهْوَاءَ الَّذِينَ لَا يَعْلَمُونَ
Bernström återger här sharia med »väg«.
Var kommer sharia ifrån?#
Sharia har två grundkällor. Den första är Koranen, Guds ord. Den andra är profeten Muhammeds ﷺ sunna: hans ord, handlingar och tysta godkännanden, bevarade i hadithsamlingarna. Ur dessa härleder de lärda regler med hjälp av samstämmighet (ijmāʿ) och analogi (qiyās). Att profeterna har kommit med olika lagar till olika samfund framgår av sura al-Māʾida:
För var och en av er har Vi fastställt en lag och en levnadsregel … Tävla därför med varandra om att göra gott!— Koranen 5:48
وَأَنزَلْنَا إِلَيْكَ الْكِتَابَ بِالْحَقِّ مُصَدِّقًا لِّمَا بَيْنَ يَدَيْهِ مِنَ الْكِتَابِ وَمُهَيْمِنًا عَلَيْهِ ۖ فَاحْكُم بَيْنَهُم بِمَا أَنزَلَ اللَّهُ ۖ وَلَا تَتَّبِعْ أَهْوَاءَهُمْ عَمَّا جَاءَكَ مِنَ الْحَقِّ ۚ لِكُلٍّ جَعَلْنَا مِنكُمْ شِرْعَةً وَمِنْهَاجًا ۚ وَلَوْ شَاءَ اللَّهُ لَجَعَلَكُمْ أُمَّةً وَاحِدَةً وَلَٰكِن لِّيَبْلُوَكُمْ فِي مَا آتَاكُمْ ۖ فَاسْتَبِقُوا الْخَيْرَاتِ ۚ إِلَى اللَّهِ مَرْجِعُكُمْ جَمِيعًا فَيُنَبِّئُكُم بِمَا كُنتُمْ فِيهِ تَخْتَلِفُونَ
Varje sändebud kom med en sharia formad för sin tid, och de som följer Muhammeds ﷺ väg kallas ahl as-sunna, »efterföljarna av profetens sunna«. Från all annan lag skiljer sig sharia genom att den är uppenbarad och inte stiftad: ingen lärd, ingen domstol och inget parlament kan lägga till en paragraf.
Vad är skillnaden mellan sharia och fiqh?#
Sharia är själva den gudomliga vägledningen, fullkomlig och felfri eftersom den kommer från Gud. Fiqh är något annat: människors förståelse och tillämpning av den, utarbetad genom lärd tolkning (ijtihād). Fiqh kan variera och ibland ha fel; sharia kan det inte. Ur detta arbete växte de fyra klassiska rättsskolorna (madhāhib) fram, liksom läran om rättskällorna, usūl al-fiqh. Skolorna är uppkallade efter Abū Hanīfa (d. 767), Mālik ibn Anas (d. 795), ash-Shāfiʿī (d. 820) och Ahmad ibn Hanbal (d. 855).
Vad omfattar sharia?#
Det mesta av sharia handlar inte om brott och straff utan om gudsdyrkan (ʿibādāt) – bön, fasta, allmosa (zakāt), vallfärd och rituell renhet – och om mellanmänskliga förhållanden (muʿāmalāt): handel, familj, arv och ärligt umgänge. Varje handling placeras i en av fem kategorier: obligatorisk (wājib), rekommenderad (mandūb), tillåten (mubāh), ogillad (makrūh) eller förbjuden (harām). Det är samma skala som avgör vad som räknas som halal. Syftet, det de lärda kallar maqāsid ash-sharīʿa, är att skydda fem ting: religionen, livet, förståndet, släktet och egendomen. Ibn al-Qayyim sammanfattar i Iʿlām al-muwaqqiʿīn:
Sharian … är rättvisa alltigenom, barmhärtighet alltigenom, nytta alltigenom och vishet alltigenom.
Allt som lämnar rättvisan för förtryck eller barmhärtigheten för hårdhet hör därför inte till sharian, hur gärna någon än vill kalla det så.
Är sharia samma sak som »sharialagar« och straffrätt?#
Nej. I svensk debatt har »sharialagar« kommit att betyda piskrapp och stympning, men straffrätten (hudūd) utgör en liten del av sharia, omgärdad av så hårda beviskrav att den i praktiken sällan kunde tillämpas. Lejonparten rör den enskildes bön, fasta, kost och hederlighet. En muslim i Sverige följer landets lag och lever samtidigt efter sharia i sin gudsdyrkan och moral: att be, fasta i ramadan, äta halal och tala sanning kräver ingen domstol, bara en troende.