Zakat är den obligatoriska allmosan i islam – en årlig avgift på vanligen 2,5 procent av en muslims sparade överskott, som ges till bestämda grupper av behövande. Den är den tredje av islams fem pelare och nämns gång på gång i Koranen tillsammans med bönen. Ordet zakat betyder ungefär rening, och tanken är att den del av förmögenheten man ger bort renar resten. Zakat är ingen vanlig skatt: plikten räknas som gudstjänst och är lika bindande som bönen.
Vad betyder ordet zakat?#
Ordets rot rymmer två betydelser på en gång: rening och tillväxt (namāʾ). Koranen kallar själva avgiften för sadaqa, offergåva. De klassiska rättslärda, som al-Māwardī på 1000-talet i al-Ahkām as-sultāniyya, behandlar zakat och allmosa som två namn på samma plikt: en rening för den som ger och en hjälp för den som tar emot. Avgiften betalas på förmögenhet som växer eller kan växa: sparade pengar, guld och silver, handelsvaror, boskap och jordens gröda. I Koranen hör givandet och renandet uttryckligen ihop:
Tag då emot något av dem som offergåva [Muhammad]; så renar du dem [från synd] och hjälper dem att växa [i rättfärdighet].— Koranen 9:103
خُذْ مِنْ أَمْوَالِهِمْ صَدَقَةً تُطَهِّرُهُمْ وَتُزَكِّيهِم بِهَا وَصَلِّ عَلَيْهِمْ ۖ إِنَّ صَلَاتَكَ سَكَنٌ لَّهُمْ ۗ وَاللَّهُ سَمِيعٌ عَلِيمٌ
Versen riktar sig till profeten Muhammed ﷺ, som tog emot allmosan och fördelade den bland de behövande. Vad hjärtat renas från preciserar Ibn al-Qayyim i al-Wābil as-sayyib, där han skiljer två närbesläktade fel åt:
Skillnaden mellan girigheten och snålheten är att girigheten är ett häftigt begär efter en sak, en enveten jakt på den och en glupsk lystnad efter att få den, medan snålheten är att vägra ge ut den när man väl fått den, att älska den och hålla den kvar. Människan är alltså girig innan hon har fått, och snål efter att hon har fått.
Zakat riktar sig mot det senare, snålheten: en bestämd del ska lämna en hand som redan har slutit sig om rikedomen.
Att egendom är förgänglig visste också den fornnordiska diktningen. Hávamál, Den höges sång, räknar upp förlusterna i tur och ordning:
Boskap dör, fränder dör, själv dör du likaså. Men ett gott namn dör aldrig för den som har vunnit sig ett.
Kvädet frågar vad som överlever en människa och svarar: eftermälet, det omdöme de efterlevande fäller. Islam ställer samma fråga men ger ett annat svar. Profeten Muhammed ﷺ sade att när en människa dör upphör hennes gärningar utom tre: en fortlöpande allmosa, kunskap som andra har nytta av och ett rättskaffens barn som ber för henne (Sahīh Muslim 1631). Det som överlever ägaren är alltså just den del han gav bort.
Är zakat obligatoriskt i islam?#
Ja. Zakat är en av de fem pelare som hela religionen vilar på. Profeten Muhammed ﷺ sade:
Islam är byggd på fem [pelare]: vittnesbördet att ingen har rätt att dyrkas utom Gud och att Muhammed är Guds sändebud, att förrätta bönen, att ge allmoseskatten, att vallfärda till Huset och att fasta under ramadan.— Sahīh al-Bukhārī 8
Hadithen återges också i Sahīh Muslim 16. Plikten upprepas över trettio gånger i Koranen, nästan alltid sida vid sida med bönen: »Förrätta bönen och ge åt de behövande« (2:43). När profeten sände Muʿādh ibn Jabal till Jemen befallde han honom att lära folket »att Gud har gjort en allmosa obligatorisk för dem, tagen från de rika bland dem och given till de fattiga« (Sahīh al-Bukhārī 1395). Efter profetens död förde den förste kalifen Abū Bakr till och med krig mot de stammar som ville behålla bönen men slippa allmosan. Hans motivering är bevarad ordagrant: »Vid Gud, jag skall strida mot den som skiljer bönen från allmosan« (Sahīh al-Bukhārī 1399).
Hur mycket zakat ska man betala?#
Den vanliga satsen är 2,5 procent av det sparade överskottet per år, en fjärdedel av en tiondel. Plikten har två villkor. För det första måste förmögenheten nå nisāb, den minsta nivån: i klassisk rätt 20 gulddinarer eller 200 silverdirhamer, i dag omkring 85 gram guld eller 595 gram silver i värde. För det andra måste man ha ägt detta överskott i ett helt månår, en period som kallas hawl. Zakat på pengar och förmögenhet kallas zakāt al-māl. Hur den räknas på smycken, lön, handelsvaror och skulder behandlas utförligt i den klassiska rättslitteraturen. Den som äger mindre än nisāb, eller nyss kommit över gränsen, är inte skyldig något alls. Först när båda villkoren är uppfyllda förfaller beloppet, och då som en skuld, inte som en gåva.
Vem får ta emot zakat?#
Givaren kan inte välja mottagare fritt. Åtta grupper (asnāf) pekas ut i Koranen själv:
Offergåvorna är avsedda enbart för de fattiga och de nödställda och för dem som har hand om insamlandet av dem och för att vinna hjärtan [för tron] och för att friköpa människor ur fångenskap och slaveri och [för att lätta] de skuldtyngdas [bördor] och för [kampen för] Guds sak och för vandringsmannen.— Koranen 9:60
إِنَّمَا الصَّدَقَاتُ لِلْفُقَرَاءِ وَالْمَسَاكِينِ وَالْعَامِلِينَ عَلَيْهَا وَالْمُؤَلَّفَةِ قُلُوبُهُمْ وَفِي الرِّقَابِ وَالْغَارِمِينَ وَفِي سَبِيلِ اللَّهِ وَابْنِ السَّبِيلِ ۖ فَرِيضَةً مِّنَ اللَّهِ ۗ وَاللَّهُ عَلِيمٌ حَكِيمٌ
Uppräkningen är sluten, och zakat går därför inte till den som själv är förmögen och självförsörjande. Inte heller kan en muslim ge den till sina egna föräldrar eller barn, eftersom han redan är skyldig att försörja dem. Ett undantag från förmögenhetsregeln är insamlarna själva: de får sin ersättning ur medlen för arbetets skull, oavsett egna tillgångar.
Vad skiljer zakat från frivillig sadaqa?#
Zakat och sadaqa förväxlas ofta. Zakat är obligatorisk, med fast sats, fast tröskel och bestämda mottagare. Sadaqa är frivillig välgörenhet utan övre gräns, som kan ges när som helst till vem som helst. Närbesläktad med zakat är zakat al-fitr, en liten avgift per familjemedlem som betalas före Eid-bönen vid ramadans slut. Den som låter bli att ge sadaqa går bara miste om en belöning; att vägra zakat räknas i klassisk islam som ett svek mot tron. Profeten varnade för att den som äger förmögenhet och inte ger zakat på den ska på Uppståndelsens dag se sin skatt förvandlad till en väsande giftorm som slingrar sig kring hans hals och säger: »Jag är din rikedom, jag är din skatt« (Sahīh al-Bukhārī 1403). I Koranen är zakat en rätt, haqq maʿlūm: en fastställd rätt i den troendes egendom, som tillkommer den som ber om hjälp och den som står utan (70:24–25).